Från psykisk ohälsa till meningsfull sysselsättning

Petri Rantavuori har finskt påbrå men är uppvuxen i Jönköping. Han beskriver uppväxten som problematisk på grund av både mobbning och utanförskap, vilket i sin tur ledde till psykisk ohälsa tidigt i livet.

”Nu kan jag se tillbaka på min dåvarande situation och förstå att min låga självkänsla trycktes ner och blev ännu lägre på grund av människorna runtomkring mig. Men jag kämpade mig igenom den jobbiga perioden, gifte mig och tog mig ifrån Jönköping.”

Nytt liv i Göteborg

Synen hade varit "en gång sjuk, alltid sjuk", något som Petri vägrade acceptera. Istället tog han kontroll över sitt liv och stärkt av det beslutet fick han kontakt med en person i Göteborg som arbetade med olika projekt som riktade sig mot just psykisk ohälsa. Utan att tveka lämnade Petri och hans fru Jönköping för att flytta till Göteborg, ett beslut han aldrig ångrat.

”Jag tröttnade på den dåliga människosynen som i alla fall fanns förr kring personer som lider av psykisk ohälsa. Nu fick jag möjlighet att flytta till en storstad och börja ett nytt liv. Jag började gå på aktivitetshus och blev bland annat redaktör för tidningen Solkatten. Jag har några av mitt livs bästa minnen därifrån – jag fick intervjua både Lasse Brandeby, fotbollsspelaren Torbjörn Nilsson och Claes Malmberg!”

Petri fick möjlighet att, och var inte sen att hoppa på tåget, jobba deltid med lönebidrag för RSMH – riksförbundet för social och mental hälsa. Där kom både hans finska och hans datorkunskaper väl till pass, vilket i sin tur ledde till en praktikplats på finska folkhögskolan, något som senare genererade en lönebidragsanställning - i 15 år - på samma arbetsplats. Tillsammans med RSMH gjorde folkhögskolan en film om psykisk ohälsa, en film där Petri medverkar – ”Redaktion Solkatten – Petris berättelse”.

Men år 2023 beslutade regeringen att Sveriges folkhögskolor skulle få mindre bidrag. Finska folkhögskolan var inget undantag, och många på arbetsplatsen blev uppsagda, Petri likaså.

”Chocken var enorm, jag liksom trasades sönder inombords och den psykiska ohälsan från min ungdom gjorde sig påmind. Jag gick till en psykolog, och när jag sedan kom i kontakt med TRS var det som om en ny värld öppnade sig.”

Stöd från TRS och vägen tillbaka

Petri kom i kontakt med TRS och sin rådgivare Britt Marie LaBrosse, något som han är oerhört tacksam för idag. I en tid när Petri mådde väldigt psykiskt dåligt och var utan självkänsla lyckades TRS och Britt Marie hantera situationen på bästa vis och lyfta Petri till nya höjder.

”Sakta men säkert, i takt med mina möten med TRS, fick jag tillbaka både självförtroende och självkänsla. Stödet som jag fick av min rådgivare Britt Marie var det som blev min räddning. Tack vare min rådgivares personlighet och hennes stöttning genom hela processen lyckades jag få struktur på min tillvaro och började tro på mig själv igen. Utan Britt Marie och TRS stöd hade jag omöjligen kunnat lyckas.”

TRS hjälpte bland annat Petri att söka jobb, och efter en period fick Petri, via TRS, en jobbcoach på ABF. Petri fick nu hjälp att bena ut vad han i första hand ville göra och i vilken form, och till slut kom förslaget upp - varför inte praktisera på ABF? Och så blev det. Efter några månaders praktik, med ersättning från TRS, fick Petri ett erbjudande om anställning på halvtid, och så ser hans situation ut idag. Något han är väldigt nöjd med.

En ny trivsam tillvaro

Idag arbetar Petri alltså halvtid på ABF i Göteborg och stormtrivs. Som ett sidoprojekt, som han beskriver som sin terapi, skriver han dikter och tecknar och har till och med ställt ut sina verk. Petri är helt klart på en bra plats i livet just nu och rekommenderar alla som har möjlighet att ta del av TRS stöd.

”Jag är så väldigt tacksam för allt stöd som jag fått från TRS under den svåra period som jag var tvungen att gå igenom – stödet blev min räddning. Utan TRS och Britt Marie hade den situation som jag är i idag inte varit möjlig, jag är så glad att jag fick möjlighet att nyttja TRS stöd på så många vis. Ingenting av det jag har idag hade varit möjligt om inte Britt Marie hade trott på mig och min kompetens, hon och hennes insats var och är så värdefull.”