Samma stöd – fast längre tid

Vid årsskiftet fick TRS ett nytt Omställningsavtal. Avtalet innebär nu att även den som blir uppsagd på grund av ohälsa omfattas av TRS omställningsstöd. Under flera år har TRS haft en försöksverksamhet och prövat att utvidga stödet till denna grupp. Det är inte så många som har sökt stöd, förra året var det tio personer, men TRS utvärdering visar att för den som är i behov av stöd på denna grund är det mycket värdefullt.

Under 2016 gjorde Lars Walter, docent och forskare vid Göteborgs universitet, en utvärdering av stödet. I den konstaterar han att en person som blir uppsagd på grund av ohälsa behöver samma typ av stöd som övriga uppsagda.

- Det tar längre tid, de behöver mer stöd - men inte annorlunda.

Karriärväxling

Samtidigt betonar Lars Walter att de här personerna hade ännu mer nytta av TRS stöd.

- Den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist befinner sig inte i någon upplyftande situation direkt, men den är tydlig och klar. När det gäller ohälsa har det ofta varit en lång process, där arbetsgivare och fack till slut har enats, och det är inte så tydligt att man är övertalig som vid arbetsbrist, säger Lars Walter.

Den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist kan oftast söka ett liknande arbete. Den som blir uppsagd på grund av ohälsa har inte längre kvar förmågan att utföra liknande arbete, utan situationen kräver någon slags kompetens- eller karriärväxling. En violinist med trasig axel kan exempelvis inte fortsätta spela sitt instrument, utan måste växla till något annat yrke.

Oberoende roll

Lars Walter konstaterar att det är viktigt att TRS har en oberoende roll gentemot arbetsgivare och fack.

- Ofta finns ett misstroende, och känslan av svek. Både gentemot arbetsgivare och fack. TRS rådgivare blir någon som inte har med det förflutna att göra. Problematiken med ohälsa kan vara stigmatiserande - man kommer aldrig runt den. Hos TRS var det inte något problem att lyfta det. Snarare var det värdefullt att synliggöra det.

Arbetsgivare och fack

I utvärderingen konstateras att både arbetsgivare och fackliga representanter fick information om TRS stöd via sina respektive centralorganisationer.

- Både arbetsgivare och fack upplevde en nyanserad och välvillig diskussion. Det här var ingenting man hanterade lätt. Ofta var det en ganska lång resa.