TRS ger proffsigt stöd för branschernas bästa
Båda har varit med under drygt 20 år av TRS 50-åriga historia. Mikael Brännvall är vd för Svensk Scenkonst och representerar arbetsgivarsidan och Antonio Ropero är förhandlare på arbetstagarorganisationen Ledarna, men de har en stark samsyn på TRS verksamhet:
– En fantastisk verksamhet som drivs innovativt och kompetent.
De olika parterna har som huvudmän alltid tagit plats i omställningsorganisationernas styrelser för att följa verksamheten så att den främjar deras medlemmars intressen. I TRS styrelse finns dessutom representanter från de olika verksamheter som omfattas av avtalet, till exempel Malmö Opera och Svenska Ishockeyförbundet. Det var på den vägen som Mikael Brännvall först kom i kontakt med TRS.
– Jag var personalchef på Dramaten och fick frågan om jag ville bli styrelseledamot i TRS. Då visste jag inte mycket om centrala arbetsmarknadsfrågor, men det har varit en bra skola och ett roligt uppdrag under många år.
– Du tillförde ett mer ekonomiskt tankesätt i styrelsearbetet och jag minns det som väldigt positivt, berömmer Antonio Ropero sin styrelsekollega.
Antonio Ropero har varit verksam inom Ledarna sedan drygt 30 år. När han började jobba med omställningsfrågorna där följde styrelseposten inom TRS med jobbet.
Båda reflekterar över ”de svåra åren” för TRS. I mitten av 1990-talet då de statliga bolagen lämnade Arbetsgivaralliansen och gick med i Svenska Arbetsgivareföreningen, nuvarande Svenskt Näringsliv, försvann lejonparten av TRS intäkter. Medlemsunderlaget blev helt enkelt för litet. TRS behöll sitt gamla organisationsnummer, men omformades i en ny organisation med enbart idrott, scenkonst och ideella verksamheter anslutna.
– Ja, vi jagade för att få fler branscher anslutna, men när vi närmade oss millennieskiftet var verksamheten ändå i gungning, berättar Antonio Ropero.
Sedan kom det tillskott av medel i form av konsoliderade pensionsavsättningar som förändrade allt. Dessa medel var knutna till det gamla organisationsnumret och kom bland annat TRS tillgodo.
– Då förändrades förutsättningarna och allt vände. TRS blev den innovativa föregångare som den fortfarande är i dag, säger Mikael Brännvall.
Både han och Antonio Ropero lyfter fram TRS förebyggande kompetensstöd som startade då. Metoden att jobba med verksamheters mål och visioner tillsammans, såväl fack, arbetsgivare som medarbetare.
– Många som ansökte om det här i början trodde nog att det enbart handlade om ekonomiskt stöd till utbildningar, men det blev så mycket mer tack vare TRS rådgivares kunnande och metoder. I stället för att tänka ”kurs” fick de hjälp att arbeta strategiskt med kompetens, säger Mikael Brännvall.
De insatserna blir också ett steg för många att professionalisera sin verksamhet. Det handlar om att stärka ledarskapet, medarbetarskapet, omvärldskunskapen och hur man jobbar tillsammans.
– Våra branscher har helt andra utmaningar än näringslivet och den förståelsen finns hos TRS, konstaterar Mikael Brännvall.
Ett exempel är att TRS som första omställningsorganisation började ge stöd till tidsbegränsat anställda. Ett banbrytande beslut inom framför allt scenkonst och idrott där många är anställda i projekt eller frilansar.
– Kansliet, medarbetarna på TRS, har ett stort mandat från styrelsen och de har kompetens att förvalta det. Det gör också att verksamheten blir snabbfotad, tillägger Antonio Ropero.
Ett viktigt sådant steg är när TRS blev en av delägarna i Teater-, Musik- och Dansallianserna. En verksamhet som skapar trygghet i annars relativt otrygga verksamheter.
– Tidigare hade skådespelare, musiker och dansare gått och stämplat mellan uppdrag. Sedan dessa allianser bildades av parterna i samverkan med TRS får de i stället en grundanställning och lön från alliansen. I uppdrag är de tjänstlediga och får lön från den teater eller kompani de jobbar för. Ingen behöver anmäla sig som arbetslös, det finns möjlighet till kompetensutveckling och hjälp med artistförmedling. Samtidigt får verksamheterna tillgång till frilansande scenkonstnärer på högsta nivå. En kulturpolitiskt och arbetsmarknadspolitisk vinst, konstaterar Mikael Brännvall.
– Det är en verksamhet som ger trygghet och utveckling inom kultursfären. Och TRS rådgivare får i sin tur kontakt med branschen och lär sig mer och mer. Det blir kompetensutveckling åt båda håll, säger Antonio Ropero.
Och apropå nödvändigheten att hålla sig relevant för arbetsmarknaden så finns sedan 2016 SOK-stiftelsen. En systerorganisation till TRS som ska underlätta karriärväxling för yrkesgrupper inom scenkonsten.
Antonio Ropero och Mikael Brännvall ser nu fram emot det nya omställningsavtalet som ytterligare underlättar för alla att byta karriär, bygga på sin kompetens och fortsätta ha ett bra arbetsliv. Och de är överens: TRS verksamhet fungerar bra och gör stor nytta i förhoppningsvis minst 50 år till.