Branscherna väntar på att samhället ska öppnas

En rad branscher som är anslutna till TRS har drabbats mycket hårt av pandemin. Även om stödpaket har funnits har de inte kommit alla till godo. På uppdrag av TRS har Ann-Sofi Sjöberg, omställningsexpert med lång erfarenhet av omställningsarbete hos företag och organisationer, intervjuat branschföreträdare från både fack och arbetsgivare inom de mest drabbade branscherna. Hennes sammanställning presenterades för TRS styrelse i början av juni. Följande är en sammanfattning av Ann-Sofi Sjöbergs rapport.

Ann-Sofi Sjöberg

Branscher i pandemin

Coronapandemin förändrade förutsättningarna att verka för de branscher som återfinns hos Trygghetsrådet TRS. Bland de branscher som drabbats hårdast finns idrotten, utbildning och folkbildning, upplevelse och kultur, vård och omsorg, ideella och idéburna organisationer samt scenkonsten.

För att mäta temperaturen har tretton företrädare, från såväl arbetstagar- som arbetsgivarsidan, intervjuats under veckorna 17–20. De har givit sin bild av vilka utmaningar och behov branschen har i pandemin samt hur de ser på framtiden. Kommer pandemin eller framtida utmaningar påverka behovet av TRS stöd? Av såväl tidiga förebyggande insatser som kompetensutveckling och omställning.

Frågor har ställts om 1) Nuläget för branscherna, 2) Synen på framtiden, 3) Att vara en livskraftig bransch, 4) Förändrad kravbild på yrken och roller, 5) Behov av karriärväxling och kompetensutveckling, 6) Stöd från TRS – före, under, efter.

Den pågående pandemin gör att förutsättningar för branscherna kontinuerligt förändras. Den 10:e maj meddelade regeringen att de har för avsikt att förlänga möjligheten att korttidspermittera ytterligare under månaderna juli, augusti och september.  Besked kom även 12:e maj om att restriktionerna ligger kvar till 1:e juni. Lättnader planeras att starta upp stegvis, vissa mindre evenemang blir tillåtna och nöjesparkerna kan välkomna besökare igen.

Tufft läge men hopp finns

Allt hänger på om det går att öppna upp samhället igen så att verksamheterna kan komma i gång. Det gäller alla branscher förutom delvis vård och omsorg som ser ett stort tryck och brist på kompetens och personal inom vårdyrkena. Trots tuffa läget uttrycks hopp, framtidstro och arbete med stora mål och visioner.

Intervjuerna speglar dock oro för framtiden, att tappa kompetens, att nyexaminerade inte får komma ut i yrket, att återväxten av medlemmar och unga uteblir, att jämställdhet och jämlikhet kommer att minska samt tuffare arbetsmiljö.

De intervjuade fick frågan vad som krävs för att fortsatt vara en livskraftig bransch. Branscherna är vitt skilda och har olika förutsättningar. Det gemensamma för att kunna vara långsiktigt livskraftigt är att samhället kan öppna upp igen, i Sverige men också globalt. 

Tre personer skriver på whiteboard. Kvinna i fokus.

Klarar sig samhället utan kultur?

Andra förutsättningar som lyfts är följande framgångsfaktorer; biljettintäkter - allmänhetens efterfrågan, tillströmning av medlemmar, insamling och stöd från allmänhet, idéburet som konkurrensfördel, stats- och regionbidrag, kommun- och kulturstöd, framtiden för hotell- och konferens samt folkbildningens uppdrag. Ett målande svar om kulturen är Vänd på frågan: hur klarar sig samhället utan kultur?

Behoven varierar

Pandemin har förändrat kraven på yrken och roller. Det handlar om snabb omställning med digitalisering, att bredda arbetsuppgifter och vara flexibel, säkerhetstänk och nytt sätt att möta kunder och gäster, att förhindra smittspridning, fördjupad kunskap inom HR, arbetsmiljö och ohälsa.

Behoven av att karriärväxla och arbeta med kompetensutveckling varierar mellan branscherna. Kompetensutveckling för chefer i att leda på distans och i arbetsmiljö samt kompetens inom HR lyfts fram av flera. Digitaliseringen är ett självklart område liksom att ha tid för utbildningen. Validering och utbildning i pedagogik för folkhögskollärare är ett annat.  Inom vården är specialisering för sjuksköterskor viktigt och områden som geriatrik, hygien, vaccinering samt att arbeta med ohälsa, även ohälsa och fetma för unga betonas.

En grupp som är utsatt, som inte nås av kompetensutveckling är frilansarna och egenföretagarna. Parternas förslag och utredningar om förbättrat studiestöd för vuxna samt omställningsorganisation för de som i dag inte omfattas kan bli ett steg på vägen.

Kompetensutveckling blivit lidande

Ett faktum är dock att många branscher inte orkar arbeta med framtida kompetensutveckling just nu – de har fullt upp med att klara vardagen och de förutsättningar de har.

Att få verksamhetsstöd från TRS före eller efter en omställning med att göra en kompetensinventering, organisationsöversyn och kompetensutvecklingsplan efterfrågas.  Fokus för många har under pandemin legat på vad man ska göra, framöver kommer frågan hur och då finns TRS stöd med kompetensutveckling för organisationer.

Ledarskapsutveckling och att jobba med gruppen i förändring och omställning efterfrågas. Kompetensutveckling inom chefsstöd rent generellt, hur leda, arbeta och ansvara för stora grupper digitalt och på distans är en utmaning.

Behov av HR-stöd har lyfts fram av flera ur ett bredare perspektiv med rehab, kompetensutveckling och omställning. Att TRS kan komma in tidigt och ge stöd, möjligheten till omskolning och studieersättning samt att arbeta med hållbart längre arbetsliv är ytterligare förslag.