En knuff i rätt riktning

– Visst var det jobbigt att bli uppsagd – att inte få bestämma själv. Jag hade jobbat på Studenthälsan och Campus 1477 i tio år och trivdes jättebra. Det var en trevlig arbetsplats och jag hade hela tiden utvecklats. Samtidigt gav uppsägningen mig en knuff att ta mig vidare.

Det säger Johnna Björklund, tidigare receptionist, säkerhetsutbildare och instruktör på företaget Campus 1477 i Uppsala som då hade två gym i staden. Samtidigt har hon alltid haft en plan att börja studera och ambitionen var att komma in på psykologlinjen.

– Jag började läsa ett år på programmet för personal- och arbetslivsfrågor, men hoppade av för jag ville läsa mer psykologi. Så fick jag jobbet på gymmet och trivdes så bra att tankarna på studier fick vila.

Livet kom helt enkelt emellan. Hon fick två barn, var föräldraledig och fortsatte att jobba. Samtidigt läste hon dock några kurser inom miljöområdet, men det var ändå psykologi som lockade mest.

Blev uppsagd

2018 förändrades förutsättningarna för Campus 1477, en konsekvens av att universitetet drog sig ur som ägare. En anläggning skulle bli tvungen att stängas och medarbetare sägas upp.

– Jag blev en av dem som fick gå under våren 2019. Trots att jag hade jobbat där i tio år så räckte inte det eftersom vi var fler med lång anställningstid, berättar Johnna Björklund.

Hon fick information av sin chef om stödet från Trygghetsrådet TRS och kände även till lite sedan tidigare. Första samtalet med rådgivaren från TRS väckte åter tankarna på studier till liv.

– Men jag var fortfarande osäker på vad jag ville. Att kunna ringa min rådgivare, diskutera och få information om olika möjligheter var jättebra. Det kändes tryggt att kunna reda ut tankarna i våra samtal i stället för att gå och snurra dem i mitt eget huvud.

Många möjligheter att växla spår!

Hon började plugga till högskoleprovet och jobbade deltid på en förskola. Nu var siktet inställt på studier och psykologprogrammet. Då kom corona-pandemin och vårens högskoleprov ställdes in.

– Luften gick lite ur mig, men jag kände att jag inte kunde stå och stampa längre. Jag sökte in till socionomprogrammet, som är lite lättare att komma in på, och kom in.

Att överge sitt mål om att gå psykologprogrammet var inte så lätt, men hon är positivt överraskad av den utbildning hon valde. En problemlösarutbildning som passar hennes samhällsengagemang.

– Det är verkligen så roligt och som min rådgivare säger: inget är för evigt, det finns många möjligheter att växla spår och byta karriär senare i livet om jag vill.