Rådgivarens tips: Så undviker du kunskapsfällan

– Det är här jag ser att många fastnar. De tror att de utvecklas, men i själva verket har inget förändrats i praktiken. Det är det jag kallar kunskapsfällan, säger Henrik Karlsson Rodén, rådgivare på TRS.

Vad menas med kunskapsfällan?

Att samla på sig kunskap kan kännas som utveckling. Men det är först när du börjar använda den som den blir meningsfull. Henrik hänvisar till den definition av kompetens som TRS använder, enligt SIS-standard. En definition som ställer krav men också öppnar för handling.

– Kunskap är bara en del av kompetens. För att den ska få effekt krävs också vilja, förmåga och färdighet. Det är först då vi kan agera annorlunda och bidra till utveckling, säger Henrik och fortsätter.

– Risken är att verksamheten tror att den är rustad för framtiden men i själva verket bara sitter på teoretiska kunskaper. Då kan förändring och utveckling stanna av. För individen innebär det en känsla av stillastående, otillräcklighet och frustration. Man vet mycket men kan inte omsätta det i praktiken.

Hur går man från kunskap till kompetens?

För att undvika kunskapsfällan behöver lärandet bli en naturlig del av arbetet. Henrik pratar om lärandeloopen – ett arbetssätt i fyra steg: analys, planering, utförande och utvärdering.

Det handlar om att först förstå behovet. Vad är det som saknas och varför behövs en viss kompetens? Sedan planerar man för att hämta in kunskap och skapa tillfällen att öva. Därefter testas det nya i praktiken. Och sist ser man tillbaka på vad som fungerade och vad som kan förbättras.

– På det sättet omvandlas kunskap steg för steg till verklig kompetens, menar Henrik.

Alla har en roll

Kompetensutveckling är inte något som sker av sig själv. Och det är inte bara arbetsgivarens ansvar. Den som lär sig nytt måste själv vilja utvecklas och våga be om återkoppling. Tryggheten i arbetsgruppen spelar också stor roll. Det måste vara okej att testa något nytt, även om det inte blir perfekt direkt.

– Annars riskerar det att bli en blandning av kurser och klipp som aldrig används. Då sitter man kvar i fällan. I en stöttande miljö vågar man pröva och det är när vi prövar som vi lär oss mest.

Ledarskapet gör skillnad

För att lärande ska få fäste i organisationen behövs ett ledarskap som ger förutsättningar. Det handlar om att ge tid, resurser och möjlighet att göra fel.

– Ledare behöver följa upp och ge konkret återkoppling. Vad hände, vilken effekt fick det, och vad kan vi ta med oss? Det är så vi utvecklar både arbetssätt och människor, tipsar Henrik.

Lärandet måste få användas

Ett exempel Henrik ofta återkommer till är medarbetaren som gått en kurs i PowerPoint. Efteråt får hen inte använda verktyget. Först månader senare behövs det till en viktig presentation.

– Då är det för sent. Kunskapen finns i bakhuvudet men färdigheten har aldrig fått växa fram. Hade personen fått skapa några enkla bilder till interna möten hade kompetensen hunnit byggas upp.

Hur kan TRS stötta i det här arbetet?

TRS erbjuder stöd till anslutna organisationer som vill arbeta mer medvetet med kompetensutveckling. Det kan handla om att ta fram en plan, utveckla metoder för återkoppling eller se till att det finns rätt förutsättningar i vardagen.

– Vi hjälper till att skapa ett lärande som verkligen fungerar. Där både individ och verksamhet utvecklas. Det är en del av det stöd som ingår i kollektivavtalet. Kontakta TRS för stöd och undvik kunskapsfällan. Den är som ett ouppackat gymkort längst ner i byrålådan. Det ser bra ut på papper men ger ingen kraft i verkligheten, avslutar Henrik.