Kan idrotten vara ideell och kommersiell samtidigt?
Hur balanserar man ideella värderingar med kommersiella krav? Det är en fråga som allt fler organisationer inom idrottsrörelsen ställs inför. Riksidrottsförbundet har tillsammans med TRS och Handelshögskolan genomfört en tvåårig satsning för att ge specialidrottsförbunden verktyg att navigera i en alltmer komplex verklighet.
Andreas Linderyd, ansvarig för forskning och utveckling, och Charlotta Stenhem, chef för folkbildning och utbildning på Riksidrottsförbundet, har tillsammans lett och genomfört projektet.
– Det betyder jättemycket att vi har kunnat göra det här samlat, med en tydlig början och ett slut. Det ger ett konkret resultat som bygger förtroende för de här frågorna, säger Charlotta Stenhem.
Under 2024 och 2025 har Riksidrottsförbundet, i samarbete med Center for Sports & Business vid Handelshögskolan och med stöd från TRS, genomfört en omfattande kompetenssatsning. Målet har varit att stärka specialidrottsförbundens förmåga att hantera mötet mellan ideellt och kommersiellt, ett område där många förbund efterfrågar mer kunskap.
Stort intresse och varierade behov
Satsningen inleddes med dialogmöten med 41 specialidrottsförbund för att kartlägga behoven. Det som framkom var tydligt, finansieringsfrågor ligger högt på agendan.
– Om du frågar vilken organisation som helst vill de ha mer medel att bedriva sin verksamhet, och så är det även inom idrotten. Men förutsättningarna ser väldigt olika ut för ett litet förbund jämfört med de stora, berättar Andreas Linderyd.
Hur mötet mellan ideellt och kommersiellt ser ut varierar också mellan idrotter. Inom golfen är det en del av vardagen, och den populära orienteringstävlingen O-ringen drivs som ett bolag ägt av två föreningar. För andra förbund är frågorna mer abstrakta.
Projektets processinriktade arbetssätt innebar att utbudet formades utifrån de behov som förbunden själva lyfte fram. En temadag om idrottens finansiering samlade över hundra deltagare, och två nätverk etablerades med sammanlagt 22 förbund.
– En viktig lärdom var just skillnaderna i mognad mellan förbunden. Därför skapade vi två nätverk, ett för de som var i startblocken och ett för de som redan kommit längre. Det har varit en framgångsfaktor för att arbetet ska kännas relevant för alla deltagare, säger Charlotta Stenhem.
Forskning möter praktik
Samarbetet med Handelshögskolan har gett tillgång till omvärldsanalys och forskning som många förbund annars inte skulle ha resurser att ta del av. Handelshögskolan har ett stort internationellt nätverk som skapar förutsättningar för intressanta omvärldsanalyser tillsammans med idrottsrörelsen.
– De har en annan typ av omvärldsbevakning och analys som de kan dela med förbunden.
På temadagen väckte frågor om kommersiella inslag i ungdomsidrotten stort engagemang. Forskare från flera lärosäten presenterade sina studier på området. Samtidigt var andra deltagare mer intresserade av frågor kring digitalisering och nya intäktsmöjligheter.
Långsiktigt arbete som fortsätter
Frågorna om kommersialisering finns nu inskrivna i Riksidrottsförbundets nya strategi, vilket ger en tydlig riktning framåt. Nätverken fortsätter under 2026 och arbetet med att utveckla stödmaterial pågår.
– Vi är fortfarande bara i början. Förändring sker över tid och det gäller att vara uthållig, säger Charlotta Stenhem.
Värde för hela civilsamhället
Annika Hamrin, chef för utveckling och kvalitet på TRS, ser projektet som ett exempel på hur kollektivavtalets möjligheter kan stärka en hel bransch.
– Det här projektet visar att kompetensutveckling inte bara handlar om individen, utan om att bygga organisationers förmåga att möta förändring. När vi arbetar tillsammans med en rörelse som idrottens skapar vi värde som räcker långt bortom projektperioden, säger Annika.
Råd till andra organisationer
Andreas Linderyd och Charlotta Stenhem har ett tydligt råd till andra organisationer i civilsamhället som står inför liknande utmaningar:
– Samarbeta och fokusera på gemensamma nämnare istället för på det som skiljer er åt. Samtidigt är det viktigt att vara värderingsdriven och ideologiskt trygg., säger Andreas Linderyd.
De vill också rikta ett tack till TRS för det stöd som möjliggjort satsningen.
– Vi är tacksamma för ett fint samarbete och det stöd som TRS har erbjudit oss. Det har varit avgörande för att vi kunnat genomföra det här arbetet, avslutar Charlotta Stenhem.
Publicerad: 23 februari 2026
Fler tips inom
Nyhet
TRS beviljas ESF-stöd för stor kompetenssatsning
Svenska ESF-rådet har beviljat TRS cirka 39 miljoner kronor för projektet AI och människan i samspel – framtidens kompetens. Projektet sträcker sig från 1 mars 2026 till 28 februari 2029 och ger TRS förutsättningar för en omfattande satsning på kompetensutveckling.
Nyhet
Ta del av rapporten som visar vägar framåt för scenkonstens tekniska yrken
Scenkonstens tekniska yrken är avgörande för att föreställningar ska bli verklighet. Nu finns hela underlaget samlat: den fullständiga rapporten Fler tekniker till scenkonsten, en tillgänglig populärversion och en inspelning av det frukostseminarium där rapportens viktigaste slutsatser presenterades och diskuterades.
Nyhet
Läs TRS omfattande rapport om AI, lärande och ledarskap
Hur påverkar AI och digitaliseringen egentligen våra arbetsplatser? Vilka kompetenser behövs för att navigera i en värld som förändras allt snabbare? Och hur skapar vi förutsättningar för lärande när tiden och resurserna är begränsade?