Något viktigt på spåret! Studie med förslag på nationell struktur för kompetensutveckling

Inom kulturområdet är tidsbegränsade anställningar den vanligaste anställningsformen och kulturarbetsmarknadens parter har därför länge diskuterat frågan om att skapa en struktur för kompetensutveckling som omfattar både tillsvidareanställda och frilansare. KROM är namnet på en nyligen avslutad studie som har undersökt hur en sådan struktur skulle kunna se ut inom scenkonst-, musik- och filmbranschen. KROM står för "Kompetensutveckling, Rörlighet, OMställning".

- Kulturarbetsmarknaden är extremt rörlig och det gör att omställningssituationer i form av jobbyten eller introduktioner av ny personal är ett slags normaltillstånd. Den stora rörligheten har många fördelar både för arbetsgivare och arbetstagare men det finns också nackdelar. En av dem är att frilansarnas möjligheter till nödvändig kompetensutveckling ofta är begränsad vilket också kan leda till att slimmade organisationer med många korttidsanställda kan få svårt att klara sin kompetensförsörjning. Att öka förutsättningarna för fler att kontinuerligt ta del av kompetensutveckling är därför något som inte bara gynnar de enskilda individerna utan också branscherna som helhet, säger projektledaren Maria Rydén.

I KROM-studien har man undersökt olika typer av verksamheters och yrkesverksammas (tillsvidareanställda och frilansares) syn på behovet av en struktur för kompetensutveckling. Finns det ett faktiskt behov eller inte? Branschernas svar, rådande megatrender, utvecklingen inom olika politikområden och andra länders lösningar, när det gäller kultursektorns kompetensutveckling, har legat till grund för projektets slutsatser och förslag till strukturmodell.

Uppdraget har varit att utarbeta ett förslag vars långsiktiga syfte är att skapa förutsättningar för kontinuerligt lärande, verksamheternas utveckling och breddad rekrytering. Eftersom andra delar av arbetsmarknaden också går mot en ökad andel tidsbegränsade anställningar och uppdrag kan en utveckling av nationell struktur för kompetensutveckling inom kulturområdet fungera som en pilotstudie som även andra branscher kan ha nytta av.

Stora och små

I studien konstateras att kompetensutveckling är ett komplext område och att behoven ser olika ut beroende på om verksamheterna är små eller stora, befinner sig i storstadsregion eller på andra ställen i landet. Störst behov av en struktur för kompetensutveckling har små verksamheter och de som inte verkar i storstadsregionerna.

Studien behandlar också begrepp som rörlighet, inlåsning och utelåsning. Individer kan tvingas till en rörlighet med minskad trygghet - men det innebär också positiva effekter i form av en slags automatisk kompetensutveckling inte minst i form av nätverkande. Samtidigt innebär det att den som får en tillsvidareanställning gärna behåller den. Ett tredje perspektiv är utelåsningen - att det är svårt för nya personer att komma in på arbetsmarknaden.

Komplex verklighet

Att det är en komplex verklighet syns i studien - men samtidigt har man hittat en rad gemensamma kompetensbehov, och entydigheten är stor när det gäller behovet av en struktur som baseras på faktiska behov.

Förslaget som KROM-studie ger grundas huvudsakligen på tre saker: behov av överblick, verktyg för behovsanalys samt behov av samordning. Därför föreslår man en webbportal med information och verktyg som underlättar möjligheterna till kvalitativa omvärlds- och kompetensanalyser, nätverkande och digitala branschanpassade utbildningar. Detta kompletteras med en nationell kompetensstrateg och personer, baserade på fyra regioner, som har till uppgift att hitta lämpliga utbildningar och se till att prioriterade aktiviteter genomförs. I studien konstateras att samtliga berörda branscher anser att de skulle ha nytta av en struktur med de här olika komponenterna.

Splittrad syn på finansiering och ägande

Tanken med KROM-studien var från början att det skulle resultera i ett genomförandeprojekt, även det med stöd av Europeiska Socialfonden. Men även om det finns en enad syn och ett reellt behov av en nationell struktur för kompetensutveckling är frågan om finansiering och ägande mer splittrad.

- Slutsatserna talar för sig, tycker Maria Rydén. Det finns ett utbrett behov, uttryckt av både arbetsgivare och arbetstagare, av en struktur för kompetensutveckling. Behovet är störst bland mindre verksamheter, verksamheter som ligger längre från storstadsområdena och bland frilansare inom yrkesgrupper som saknar Allians. I KROM har vi arbetat fram ett förslag på strukturmodell som studiens samtliga referenspersoner har ställt sig bakom. De är däremot inte helt överens om hur en sådan organisation bör finansieras och styras.

Maria Rydén fortsätter:

- Om frågan om kompetensutveckling ska diskuteras vidare är studien en bra startpunkt. Strukturidéns olika funktioner är väl värda att pröva men det är också viktigt att det finns en gemensam syn när det gäller en strukturs långsiktiga finansiering och styrningen.

Intressant och relevant

- Slutsatsen i projektet är att det finns ett behov av att öka möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling och att idéerna som kom fram i projektet borde prövas, säger Helene Bergstedt, Trygghetsrådet TRS vd. Detta ligger också i linje med TRS uppdrag att ge stöd till kompetensutveckling, livslångt lärande och att öka anställningsbarheten inom kultursektorn. Projektet är framsynt föreslår en branschanpassad struktur utifrån branschspecifika behov.

Huvudskälet till att det inte i nuläget inte blir någon fortsättning var att det fanns ett krav från Europeiska Socialfonden på 53 procent medfinansiering (egen insats). Det var inte möjligt för TRS att ensam bidra till denna finansiering.

- Det är ett väldigt gediget arbete som gjorts, en gedigen inventering av frågorna. Studien är både intressant och relevant, den är något mycket viktigt på spåren! Jag hoppas att det kan finnas andra som vill ta stafettpinnen och utveckla detta vidare, säger Helene Bergstedt.

- Kompetensutveckling och kompetensförsörjning är frågor som diskuteras i de flesta branscher. Mer nu än tidigare. Det paradigmskifte som vi befinner oss i gör att alla måste se över sina möjligheter att vara relevanta och tidsenliga. I Europa är det många länder som redan har byggt upp strukturer för kultursektorns kompetensutveckling. Deras organisationer ingår i ett europeiskt samarbete som ger deltagarna möjlighet till kontinuerliga erfarenhetsutbyten. En svensk plattform för scenkonstens, musikens och filmområdets kompetensutveckling skulle öka möjligheterna för Sverige att dra nytta av andras erfarenheter, avslutar Maria Rydén.

KROM-studien har genomförts av Trygghetsrådet TRS med stöd av Europeiska Socialfonden och på uppdrag av Svensk Scenkonst, Teaterförbundet/för scen och film samt Federationen svenska musiker.  Den finns att ladda ner som pdf här!