Om lärande i vardagen

Det finns många sätt att utveckla kompetens och lära nytt. TRS har ett bredare perspektiv på kompetens än bara kunskap. Och en metod som gör att du kan planera för kompetensutveckling, i stället för att prioritera bort den i vardagens brandkårsutryckningar. Henrik Karlsson Rodén, rådgivare inom TRS förebyggande arbete, ger sina bästa tips på lärande i vardagen.

Henrik Karlsson Rodén, rådgivare inom TRS förebyggande stöd med verksamhets- och kompetensutveckling.

Ofta tänker vi att kompetensutveckling, det är att gå en kurs.

- Det är många som sätter likhetstecken mellan kompetens och kunskap. TRS har en betydligt bredare definition av kompetens. All kompetensutveckling sker inte på kurser och olika utbildningar, det finns många sätt att lära och utvecklas, säger TRS rådgivare Henrik Karlsson Rodén, som arbetar med verksamhets- och kompetensutveckling i anslutna organisationer.

TRS använder SIS standard ”Ledningssystem för kompetensförsörjning” för att definiera kompetens, det vill säga förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter.

  • Förmåga: erfarenhet, förståelse och omdöme att omsätta sina kunskaper och färdigheter.
  • Vilja: attityder, engagemang, mod och ansvar.
  • Kunskap: fakta och metoder – att veta.
  • Färdigheter: Att kunna utföra i praktiken – att göra.

- Tänk att kompetensutveckling är mer än utbildning, uppmanar Henrik Karlsson Rodén. Inte minst finns vardagslärandet, det informella lärandet – som innebär att pröva, tänka till och utvecklas. Det kan ske på en mängd olika sätt; att byta arbetsuppgifter, i nätverksträffar, att möta människor och berätta om sitt arbete.

Erfarenhetsbaserad inlärning

Henrik Karlsson Rodén beskriver hur han gärna utgår från David Kolbs inlärningsteorier, som handlar om hur olika människor tar till sig ny kunskap på olika sätt.

- Kortfattat handlar det om att titta på – eller pröva själv. Det vill säga abstrakt tänkande och studerande av teori eller konkret upplevelse och experiment.

David Kolb utvecklade teorin om ”Experiental Learning” som på svenska kallas aktivt lärande eller upplevelsebaserat lärande. Teorin innehåller fyra steg som följer efter varandra: En upplevelse, en konkret erfarenhet, följs av reflektion och observation. Därefter kommer skapandet av en abstrakt modell som sedan prövas och experimenteras med. Detta kallas Kolbs lärcirkel, och inlärningen kan påbörjas i vilken fas som helst - olika faser passar olika människor olika bra.

Viktigt att utveckling prioriteras

Det finns många sätt att genomföra kompetensutveckling i vardagen – och kompetensutveckling är viktigt!

- Vi prioriterar ofta bort vår utveckling för brandkårsutryckningar i verksamheten. Därför är det viktigt att planera. TRS metodik för verksamhets- och kompetensutveckling hjälper till att skapa planeringsförmåga, därför är mitt allra bästa tips: genomför en process enligt TRS metod.

Hela poängen är att koppla kompetensutvecklingen till organisationens verksamhetsmål. Vad behöver vi för att möta framtiden? Vilken kompetens behöver organisationen?

- Detta får organisationen hjälp att se i ett TRS-projekt. Kompetensutvecklingen planeras in i verksamhetsplanen. I utvecklingssamtalen trattas detta ner på individnivå – vad behöver utvecklas? Observera att detta inte primärt är till för individens utveckling utan för organisationens utveckling. Det är en roll som ska utvecklas och stärkas. Det gäller att hitta den röda tråden – från verksamhets- och kompetensplanering till utvecklingssamtal och kompetensutveckling. Det blir en god cirkel – när personalen utvecklas och känner att de är med och bidrar till att utveckla verksamheten leder det till nya utmaningar och möjligheter att använda den nya kompetensen

Vill du veta mer om TRS stöd till verksamhets- och kompetensutveckling? Det kan du läsa här!

Henriks råd för att skapa mer kompetensutveckling i vardagen:

  • Var mentor till någon - eller ha en mentor. Båda delarna är utvecklande på varsitt sätt.
  • Träna och göra mer av det du redan kan. Inom idrotten tränar de som är bäst i världen 95 procent av sin tid, och presterar fem procent av tiden – i yrkeslivet är det ofta tvärtom! Jämför också med kulturområdet – fundera över hur många repetitionstimmar som genomförs för en föreställning.

  • Ta kurser online. Det finns ett otal att välja på och de är lättillgängliga.

  • Starta en blogg! Man lär sig mycket av att samla sina egna tankar. Det behöver inte vara en blogg för alla andra, utan en blogg för dig själv.

  • Arbetsrotation är ett gammalt beprövat sätt att öka kompetensen på en arbetsplats.
  • Lär andra det du kan – det lär sig både du och de av.

  • Alla kan läsa samma artikel eller bok eller se en film – vad ser vi, hur påverkar det oss?

  • Gör teamövningar. Men då bör man ha en handledare som kan ge återkoppling för att kunna dra paralleller till vardagen.

  • Planera för en månadslunch – luncha med någon i din bransch som du inte känner en gång i månaden. Var vetgirig och nyfiken!

  • Omvärldsbevakning – ha en lista med hemsidor och nyhetsbrev som du följer.

  • ”Gå besökarvägen” – vad händer när en person kommer till er? Vad möts hen av? Vad ser du? Var kritiskt granskande.

  • Planera en överlämning. Som om du skulle lämna din tjänst. Det är nyttigt att definiera vad du gör ibland.

  • Inventera personalgruppen – det finns alltid någon som besitter kompetens som är bra att dela med sig av – det kan vara retorik, datakunskap, sociala medier…

  • Att jobba med utveckling av verksamheten leder till automatiskt lärande och kompetensutveckling!